Avsnitt av Lantmäteristyrelsens ekonomiska karta över Finland omfattande området från Tvärminne till Karis. Utgiven av föreningen Pro Ekenäs som bilaga till brochyren Ekenästuristen.

På 1920-talet var vägnät och broar anpassade för närtrafik med häst och kärra. Man färdades inte mycket, över längre avstånd främst sjövägen. Prästkullavägen från Västerby var ännu inte bygd. Med den kom bron över Gennarbyviken mellan Hylta och Krokby. Gennarbyviken hade då salt vatten. Den stängdes av i samband med att Koverhar järnverk byggdes i början av 1960-talet.
Det skulle ha varit lång väg att med häst och kärra ta sig landvägen från Lappvik till Öby. Först norrut till Harparskog, vidare längs Dalvägen förbi Hylta och Skallböle till Gennarby, västerut genom Tenala kyrkby, söderut längs Ingvallsbyvägen till Prästkulla och vidare genom Finby gränd, Smedsede och Vimonböle.
Vid den här tiden fanns i Lappvik ett stickspår från järnvägen ned till stranden mot Ekö. På Ekö fanns en betydande träindustri med många anställda och till och med en egen skola.
Öster och söder om Ekenäs var Degerölandet, Gullö och Odensö öar utan fast vägförbindelse. Bron från Sundsbacka till Norrby byggdes i slutet av 1930-talet.
Baggöbron från Knipnäs till Gammelboda och vägen ner till Baggö hamn byggdes i början av 1960-talet för Jussarö gruvas behov. Gruvan lades ned redan 1967 men vägen har haft stor betydelse för utvecklingen i området.